Mål – Lyckoslumpen

13 januari, 2017

Att se tillbaka på 2016

2016 är slut och vi har redan hunnit en bit in på 2017 så jag tänkte det började bli dags att kika på hur det gick med de där målen jag satte upp i fjol.

Skola/jobb
Något extrajobb under våren blev det inte men däremot höll jag ihop studierna, hade en rolig sommar som tågvärd på inlandsbanan och hittade en praktikplats jag trivdes på och som gav mig chans att utvecklas. Hade kanske önskat några fler lediga dagar under sommaren och kanske var det inte optimalt att jobba parallellt med praktiken alla gånger men det gick. Och det är nog det jag tar med mig, att trots att jag kan få mycket gjort när det krävs är det ibland blir bättre om man vågar säga nej. Våga satsa på att göra en sak väldigt bra istället och komma ihåg att återhämtning också behövs för att det jag gör ska bli bra.
2016 var ett roligt och väldigt intensivt år med många bollar i luften, 2017 vore det skönt att kunna klara sig på ett jobb – när skolan är slut.

Träning
Även om jag inte tog mig hela vägen till Nordkap på min Springkarta så har nog 2016 varit mitt bästa träningsår hittills. Sprang totalt runt 40 mil, deltog i två löplopp och gick på fjälltur där jag bar ganska tungt i varje fall. Och även om det under hösten blev lite mycket av annat så rörde jag fortfarande på mig. Löppassen blev till långa promenader, utflykter och enstaka styrkepass. Kanske bäst av allt är dock att jag saknat träningen när den stannat av, det har nog inte hänt förut!

Pudeln
För Zorros del blev det precis som utlovat mycket mys och långa promenader. Under sommaren var han på semester med mamma och pappa ute vid Höga Kusten. Levde livet med ”springa lös”-promenader och ständigt någon hemma som kunde klia lite. Blev ingen Rallylydnadstitel men sporadiska träningspass i varje fall.

Fritid
Mindre TV, telefon och dra sig i sängen på morgonen då? Nja, inga stora framsteg kanske men har nog varit mer medveten om det i år än tidigare. Försökt att bara titta på TV när jag känner att det ger något och annars välja en bok eller något annat istället. Och ja det går väl framåt med det i varje fall. Tagit upp broderandet, lärt mig virka, sytt en del och helt klart blivit bättre på att dokumentera!

Tycker jag levde upp till de mål jag satt upp ganska bra ändå. Hur var erat 2016, blev det som ni tänkt er? För min del känns som att 2016 var lite av ett mellanår. En del tråkiga besked, en del desto roligare och för egen del inga stora förändringar. 2017 hoppas jag blir ett friskare och lite mer händelserikt år, men mer om det senare.

Nu ska här packas inför en stughelg!

30 augusti, 2016

På’t igen

20160701_122657

Jag tog mig igenom Andersön runt och veckan efter var jag även med och sprang Vårruset – mest för picknickens skull… Det var i månadsskiftet maj/juni, därefter höll jag igång ganska bra men sen framåt mitten av sommaren så trappades löpningen av och prioriterades bort.

Ursäkterna var i vanliga ordning otaliga; ”det är för varmt idag”, ”jag springer lite senare”, ”jag är fortfarande trött från jobbet, jag tar det en annan dag” och så vidare. Helt bedrövligt dåliga ursäkter helt enkelt och det enda jag egentligen kan skylla på är lathet.

Men, men så är det. Nu är hösten här och nu blir det nya tag med kilometrarna och Springkartan. Började idag med en lugn 6 km runda och lyckades på så vis passera Slagnäs, 395 km från Östersund, som jag stått och stampat 2 km utanför i över en månad nu. Hade dessutom planerat in en av mina favoritbelöningar i just Slagnäs, nämligen en hel dag att ägna åt att plöja en bra serie, sy eller läsa en bra bok. En hel dag där jag får säga ifrån mig allt som egentligen borde göras och med gott samvete göra absolut ingenting – för det har man förtjänat när man sprungit till Slagnäs!

Knappt 10 mil bort väntar sedan nästa anhalt som är Moskosel. Där väntar en dag på relaxen, inte fy skam det heller så det får nog bli några fler löpturer i veckan.

24 augusti, 2016

Löften inför hösten

För mig är hösten som ett andra nyår. Luften blir klarare och allt känns som en nystart. Man har med lite tur hunnit samla lite energi under sommaren och är laddad på att ta sig an nya utmaningar. Så utöver att fortsätta sträva mot att uppnå de nyårslöften jag satte i början av året har jag satt upp tre mål inför hösten. Eftersom jag vet att det kommer vara fullt upp med skola och jobb så har jag fokuserat på fritiden, för har jag fått det på pränt kanske jag faktiskt ser till att ta mig tiden att;

– Ta vara på morgondimmorna och bege mig ut och fota på mornarna

– Sluta köpa bröd jag egentligen inte tycker är så kul att äta och bunkra upp med hembakat på lediga dagar

– Ta mig tid att sy och brodera, bästa sättet att stänga av och ladda batterierna när det är dåligt väder

30 maj, 2016

Jag klara’t!

andersönrunt

Igår var dagen då jag klarade av andra träningsmålet för i år, nämligen att genomföra Andersön runt! Halvdålig inför träning med en veckas förkylning och sen endast två träningspass innan loppet, varav ett var årets första tur på stig. Så jag kan inte säga att jag kände mig jättepepp på utmaningen som låg framför mig. Men starten gick och det kändes ändå helt okej. Jag tog rygg på Sandra, löpte på bland stigar och grusvägar och i takt med att vi kom längre och längre från start blev det mer och mer rötter. Så småningom blev det även en del brant uppför så tillslut var jag tvungen att släppa iväg Sandra och lunka på lite lugnare för att ta mig framåt. Sprang på för mig själv, svalkade med lite vatten på vätskekontrollen efter ungefär 8 km och började sakta men säkert känna igen mig i terrängen. Kom tillbaka på sträckan vi hade börjat på och visste att det bara var ungefär 2 km kvar – men sablar vad långa de plötsligt blivit! Tänkte att snart borde jag höra och se målet men det hände liksom inte utan stigen bara fortsatte slingra sig utan synbart slut… Efter att ha kämpat med hjärnmonster ett tag kunde jag tillslut höra mamma och pappa ropa, fick lite extra krafter och tog mig i mål! Så galet skönt – och nästan ännu skönare att få slita av skor och strumpor för att ge fötterna lite svalkande luft!

Lite osäker på exakt tid då jag glömde stänga av klockan men det tog ungefär 1h 15 min (11,4 km) och med tanke på träningen inför så är jag mest nöjd att jag kom i mål alls. Skönt också att ha gjort det en gång, så har jag en tid att träna emot till nästa år. Ja det kan nog bli nästa år igen, för även om löpningen var sjukt jobbig så var det ändå lite kul. Det fina vädret och trevliga sällskapet gjorde säkert sitt men främst den sköna känslan av att ha betat av ett mål!

19 april, 2016

Springer vidare norrut

Lyckoslumpen_MG_7143

Vägarna blev plötsligt snöfria så jag investerade i ett par nya kompisar att ta mig närmare Nordkap med, kilometer för kilometer. Kom alldeles nyss fram till Skarvsjöby (279 km från Frösön) på Springkartan och löpningen känns bättre och bättre.

I slutet av mars lyckades jag med ett av mina delmål för året – 10 km under 60 minuter och härrom veckan sprang jag min längsta distans någonsin, 14 km. Så himla skönt att nästan längta efter att få springa en sväng! Okej inte alla dagar, men fler än tidigare i varje fall.

Har även anmält mig till Andersön runt, 29:e maj, vilket blir nästa delmål att klara av. Ta sig runt ön, ca 11 km, i en fart som jag känner mig nöjd med – och helst utan att stuka fötterna vilket är anledningen till att jag inte sprang i fjol…

Tittar man på det stora målet ligger jag dock lite efter. Det blev någon vecka här och där i början av året då jag inte sprang alls, något jag inte riktigt kunnat ta i kapp. Tänker dock att det blir enklare att springa lite längre och oftare i sommar. Ingen skola som hänger över en och massor av upptinade skogsstigar att välja bland. Jag tänker göra mitt bästa, men världen lär knappast gå under om jag när Nordkap först i början av 2017 istället för slutet av 2016.

Så ungefär så ligger det till med springkartan och mina träningsmål just nu. Känns helt klart som att det går i rätt riktning! Har dock haft lite svårt att komma på bra belöningar på kommande orter/delmål på Springkartan så har ni några förslag får ni gärna dela med er. Helst något som inte kostar så mycket.

2 februari, 2016

Att hitta på jobb, skicka snigelpost och passera Lorås

Lyckoslumpen_MG_5312

Sitter och samlar mod till att söka ett jobb som inte finns utannonserat. Mest troligt knappt är påtänkt, men som jag tror – eller i varje fall vill tro – att det finns behov av. Och att jag skulle passa bra till just det jobbet, på just den arbetsplatsen. Nu ska jag bara våga ta sats, blunda och hoppa. Jag ska söka ett jobb jag själv hittat på och sedan hålla alla tummar och tår för att de också ser möjligheterna i det hela, inte bara för mig utan även för dem. Och om inte, ja då har jag i varje fall visat dem att jag är innovativ. Kanske aningen märklig och galen, men innovativ.

Sen, medan jag ändå är igång, så tänkte jag skriva ett brev. Ni vet, med papper och penna som man gjorde förr i tiden. Jag ska skriva ett brev till en vän som jag stod väldigt nära under delar av gymnasiet men som sen försvann. Eller försvann, och försvann, hon har aldrig funnits med på sociala medier och även om det är hemskt att erkänna det tror jag det har en stor del i att vi tappade bort varandra. Det blev krångligare att hålla kontakten när man inte längre bodde i samma stad och var bunden till telefon, brev och eventuellt mail då och då.
Kom och tänka på henne idag när jag egentligen skulle ha koncentrerat mig på en artikel och tänkte att det kanske inte är försent. Så jag letade rätt på hennes adress och bestämde mig för att jag ska skriva ett brev, bara för att säga ”Hej!”. Får hoppas att det verkligen är hennes adress jag hittat, men annars är det säkert någon annan som blir glad. Snigelpost är alltid trevligt.

Tänkte avsluta med en uppdatering kring springkartan, i lördags passerade jag Lorås vilket innebär att jag, tillsammans med dagens löptur avverkat 59 av totalt 1403 km. Ser verkligen inte mycket ut för världen när man ser det i förhållande till hela sträckan, men så är det bara första veckan i februari. Vore ju trist om jag redan var framme, vad skulle jag då roa mig med resten av året?

30 januari, 2016

Att våga drömma lite kringelkrokigt

LyckoslumpenDSC_0159 Jag var ute och sprang i torsdags (och nej det kommer inte bli något nördigt inlägg om pulsnivåer, kilometertider och allt vad det kan vara, jag lovar!), det hade hunnit bli mörkt ute och jag kom på mig själv med att njuta av att springa. Lite trafik, lugnt och tyst på gångvägarna, stjärnklart och bara ljuset från gatlamporna som reflekterade sig i snön och lampor från husen jag passerade. Jag lät fötterna bestämma vart vi skulle och lät tankarna flyga fritt.

Insåg efter ett tag att jag inte sprang rakt i mer än max ett kvarter innan jag vek av. Kanske dök det upp en mysig stig genom en mindre park, eller ett extra fint hus jag ville passera. Kanske ville jag bara vara kvar i tystnaden, lugnet och stillheten som låg över staden en liten stund till.

Skrattade och undrade vad folk skulle tro om de såg hur krokigt jag sprang, bara hit och dit på måfå, och tänkte att det är nog lite så jag är överlag. När jag ser något som verkar spännande så vill jag titta närmre. Läser på och testar lite om det är den vägen jag vill gå. Jag packar väskan och flyger till Irland för att passa barn, flyttar till Fränsta för att utveckla mitt fotograferande och jag shoppar tyger innan jag ens äger en symaskin, för det verkar ganska kul att sy. Visar det sig efter ett tag att det inte var som jag hoppats vänder jag inte och går tillbaka utan försöker hitta en stig vidare direkt till något annat. Hur går det att använda det här för att komma någon annanstans?

Många kanske tycker att jag verkar rastlös men jag vill gärna tro att jag bara är nyfiken. Och även om det kanske tar längre tid att hitta rätt och komma fram tror jag vägen dit (vart nu det är) blir roligare, om man vågar springa lite kringelkrokigt ibland. Om inte annat så för att förvirra andra.

11 januari, 2016

Springkarta & äntligen vinter

Alla sätt är bra, utom de dåliga sägs det. Och finns det ett sätt som kanske kan få mig lite, lite mer motiverad till att springa – ja då är det väl bara att testa?

För att vara en som älskar att bocka av, organisera, fylla i och kunna följa utvecklingen av något så var lästräden vi hade på lågstadiet något av det bästa i skolan. Beroende på hur många sidor vi i klassen hade läst hemma under veckan fylldes rutor i och när vi kommit till en viss nivå blev det glass, film eller någon annan typ av belöning. Tyckte man, som jag, dessutom om att läsa var det helt enkelt perfekt.

Inspirerad av det tänkte jag att det borde gå att göra något liknande med löpning. Skapa en känsla av att jag kommer någonstans trots att jag fortfarande är och springer samma trötta trottoar som förra rundan. Så jag öppnade Google Maps, räknade lite på det och kom fram till att distansen 1403 km, Frösön – Nordkap, på ett år var tillräckligt möjlig för att satsa på. Därefter funderade jag ut vilka orter längs vägen jag ville ha som delmål för att slutligen göra en spelplan av alltihop. Varje ruta motsvarar 1 km, förutom de i hörnen som är 1,5 km, och för varje kilometer jag springer så färglägger jag mig närmare en belöning.

Kan säga att det kliat lite i kroppen efter att få komma ut och lyckan var därför stor idag när temperaturen bara var runt -6 och snön föll tätt ute – äntligen möjligt att springa! Bitvis var det dåligt eller helt oplogat och med vanliga springskor blev det lite halkigt här och där men det gjorde inget, för äntligen har snön kommit på riktigt och det är så vintrigt vackert ute!

(Sidan på bilden visar bara fram till Vilhelmina men jag kommer att bygga på den allt eftersom. Jag satsar dock på att köpa en rutig anteckningsbok innan jag fortsätter (se belöningen i Lorås) så det blir lite enklare att rita upp.)

7 januari, 2016

Mål 2016

Nytt år, nya möjligheter sägs det. Och visst känns allt alltid väldigt inspirerande och bra i början av nya året. Det görs listor och planer och vips så var det december igen utan att man hann märka vad som hände. Så man börjar om igen och tänker, Nu, nu ska det bli förändring.

Kanske är det för att slippa känslan av misslyckande i slutet av december varje år som jag valt att vara lite försiktig med Nyårslöften och mål senaste åren. Men några tankar inför året har jag trots allt, så tänkte dela med mig av dem så kan vi väl hjälpas åt att få det att funka den här gången, okej?

Skola/jobb

Om en vecka ungefär är jag halvvägs genom utbildningen. Målet här blir därför att hålla ihop även sista halvan. Klara resterande kurser, hitta en rolig praktikplats och skriva en C uppsats jag kan känna mig nöjd med (C-uppsatsen är dock först 2017 så den kommer väl mer på nästa års mål). Ska även försöka bli bättre på att göra anteckningar, snygga och roliga anteckningar blir så mycket roligare att läsa. Jag inbillar mig att det även fastnar bättre när jag lägger ner lite tid på att skriva snyggt.
Det stora målet jobbmässigt är att hitta ett stimulerande och roligt sommarjobb som lämnar öppet för lite egen fritid under sommaren. Det vore även fint om jag kunde hitta ett extrajobb nu under våren som jag trivs med.

Träning

Hittade ingen bild som kunde illustrera träning och det visar lite på hur stor del av min vardag det har varit… För att ändra på det så är tanken att jag ska komma igång med både löp- och styrketräning i år. Årets stora mål inom träning blir att springa från Frösön till Nordkap, 1403 km, innan året är slut. Alltså inte springa dit på riktigt, utan springa det antalet kilometer innan nästa år. Kylan har gjort att jag inte kommit igång riktigt än, men snart så! För att peppa mig till detta har jag ritat upp en springkarta med massor av delmål, vid varje delmål blir det någon typ av belöning och ja, jag hoppas det kan fungera. Lovar att återkomma kring det hela när jag kommit igång.
Utöver det stora målet finns det många småmål, här är några av dem;
– Springa milen på max 1 timme
– Delta i Andersön Runt på en tid jag känner mig nöjd med
– Känna att det är skönt att springa, även när det blir långt
– Bli stark nog att orka gå på tur med tung packning
– Orka hålla geväret ordentligt i stående skytte på sommarens Springskyttetävlingar

Zorro

Finaste prinsen måste också få sin plats bland målen. Viktigast här blir att hinna umgås så mycket som möjligt med honom och bara ha det bra. Långa skogspromenader, kasta pinnar, träna i viss mån och mysa i massor. Om Zorro fortfarande känns taggad på träning så kommer vi även testa oss på att ta RLDN titeln i år. Vi har hittills två godkända resultat i Rallylydnad Nybörjare så ett till borde inte vara några problem, och pudeln skulle göra sig väldigt bra med en titel i stamtavlan.

Fritid

Utöver skola, jobb, träning och vovve? Ja då satsar jag på att bli bättre på att ta vara på tiden. Dra ner på slötittandet på TV, det eviga surfandet på mobilen och snoozandet i en halv evighet på mornarna. Istället hinna med att använda symaskinen, umgås med de jag tycker om, göra långa och korta utflykter och bli bättre på att dokumentera allt jag gör med kameran. Vilket leder till det sista målet; hålla bloggen levande.

Så vad tror ni, kan det gå? Jag kommer i varje fall försöka, och nu när jag har något att titta tillbaka på så kan jag om ett år konstatera på ett ungefär hur det har gått – om jag tog mig vatten över huvudet eller inte.