Bryderier, broderier och lite yoga


Så var plusgraderna tillbaka och förmiddagen ägnades åt att lyssna till regnet som smattrade mot rutorna. Helgens vackra vinterväder med -10 grader och lätt snöfall var tydligen för bra för att vara sant så nu går vi tillbaka till isgator och slask en stund igen. Nästan så man börjar undra om de barndomsvintrar man kommer ihåg, med metervis av snö och konstant kallt från december till april, bara är hopfantiserade minnen…

Betade av lite skola på förmiddagen men efter lunch kände jag mig nöjd så kröp upp i soffan med mitt blivande skridskofodral istället. Broderade mina första bokstäver någonsin och är faktiskt ganska nöjd med resultatet. Har ju på tidigare skridskofodral klippt ut och sytt fast initialer, men kände att mitt snirkliga S skulle bli bättre med stjälkstygn så så fick det bli. Till helgen åker symaskinen fram och då ska äntligen mina egna skridskor också få fin förvaring.

Var egentligen väldigt sugen på att stanna kvar i soffan tills vinden mojnat och minusgraderna kommit tillbaka – typ nästa vecka någongång. Men istället gjorde jag och cykeln sällskap på nypolerade vägar för att avsluta dagen med ett skönt och avslappnande yogapass. För att nu kunna mysa ner mig i pyjamasbyxor och en riktigt god hallon- och jordnötssmoothie som jag hittade hos MadeByMary – adderade en näve mandlar och skippade toppingen dock.

Att ta sig ut

Lyckoslumpen_MG_8605

Har lunkat på inne hela dagen utan att få något gjort. Försökt ta tag i kurslitteraturen men känt mig vilse så snart jag öppnat böckerna, osäker på hur jag ska ta mig an texterna men stressad över tanken på att inte börja alls. Så det blev några tafatta försök med avbrott för två avsnitt Elementary, receptletande och ICA-besök.

När kvällen närmade sig var jag både trött och rastlös. Ängslig och retlig. Ville stanna hemma, gräva ner mig under en filt och zappa mig fram mellan kanalerna men visste att det inte skulle hjälpa utan snarare göra saker värre. Så tog mig i kragen, bytte om och åkte med när pojken drog till stadion för träning. Blev lämnad på parkeringen med mina egna ben som snabbaste vägen hem (-helt klart bästa sättet för mig att få till träningspass!). Startade upp en pod och snirklade mig fram mellan upplysta hyreshus och snöklädda trottoarer.

Kände hur stressen började släppa och trots att det inte blev långt så var det värt det. Få ett avbrott från lägenhetens fyra väggar, fokusera på något annat och få upp lite puls. Så dagens lärdom blir att det alltid är värt att ta sig ut – och kanske främst när det tar emot som mest.

I morgon blir det nya tag med böckerna, då ska jag se till att vara redo för alla tråkiga ord de kan tänkas kasta på mig.

Att se tillbaka på 2016

2016 är slut och vi har redan hunnit en bit in på 2017 så jag tänkte det började bli dags att kika på hur det gick med de där målen jag satte upp i fjol.

Skola/jobb
Något extrajobb under våren blev det inte men däremot höll jag ihop studierna, hade en rolig sommar som tågvärd på inlandsbanan och hittade en praktikplats jag trivdes på och som gav mig chans att utvecklas. Hade kanske önskat några fler lediga dagar under sommaren och kanske var det inte optimalt att jobba parallellt med praktiken alla gånger men det gick. Och det är nog det jag tar med mig, att trots att jag kan få mycket gjort när det krävs är det ibland blir bättre om man vågar säga nej. Våga satsa på att göra en sak väldigt bra istället och komma ihåg att återhämtning också behövs för att det jag gör ska bli bra.
2016 var ett roligt och väldigt intensivt år med många bollar i luften, 2017 vore det skönt att kunna klara sig på ett jobb – när skolan är slut.

Träning
Även om jag inte tog mig hela vägen till Nordkap på min Springkarta så har nog 2016 varit mitt bästa träningsår hittills. Sprang totalt runt 40 mil, deltog i två löplopp och gick på fjälltur där jag bar ganska tungt i varje fall. Och även om det under hösten blev lite mycket av annat så rörde jag fortfarande på mig. Löppassen blev till långa promenader, utflykter och enstaka styrkepass. Kanske bäst av allt är dock att jag saknat träningen när den stannat av, det har nog inte hänt förut!

Pudeln
För Zorros del blev det precis som utlovat mycket mys och långa promenader. Under sommaren var han på semester med mamma och pappa ute vid Höga Kusten. Levde livet med ”springa lös”-promenader och ständigt någon hemma som kunde klia lite. Blev ingen Rallylydnadstitel men sporadiska träningspass i varje fall.

Fritid
Mindre TV, telefon och dra sig i sängen på morgonen då? Nja, inga stora framsteg kanske men har nog varit mer medveten om det i år än tidigare. Försökt att bara titta på TV när jag känner att det ger något och annars välja en bok eller något annat istället. Och ja det går väl framåt med det i varje fall. Tagit upp broderandet, lärt mig virka, sytt en del och helt klart blivit bättre på att dokumentera!

Tycker jag levde upp till de mål jag satt upp ganska bra ändå. Hur var erat 2016, blev det som ni tänkt er? För min del känns som att 2016 var lite av ett mellanår. En del tråkiga besked, en del desto roligare och för egen del inga stora förändringar. 2017 hoppas jag blir ett friskare och lite mer händelserikt år, men mer om det senare.

Nu ska här packas inför en stughelg!

Fast i jullovslunken

DSC_0250

Snön faller utanför fönstret och förvandlar det mörka, isiga landskapet till vitt och vackert igen. Själv sitter jag inne i underställ, läser bok och lyssnar till legobygget som pågår bredvid.

Öppnar nu och då dokumentet med rapporten som ska in på kamratgranskning på måndag, redovisas på onsdag och vara helt klar på fredag. Skriver ett ord eller två, funderar lite och låter sedan tankarna vandra vidare till något mer intressant. Fiktiva berättelser tar form, idéer, tankar och planer tampas om att få ta plats och det kliar lite i kroppen efter att få komma hem och dra ut alla tyger på golvet och få vara kreativ.

Så nej, någon vidare rapport kanske det inte blir just den här gången. Men så småningom kommer den bli klar nog i varje fall. För just den här gången var det kanske viktigare att få fastna lite i jullovslunken än att få det allra högsta betyget. Få dricka kaffe och njuta av kakfat med 7 sorters glutenfria kakor (och bulle), nästan förlora i plump och åka på bokhandels- och café date i Malung tillsammans med pojken. Hinna andas lite, bli lite lagom uttråkad och känna viss längtan efter vardagen igen. Hitta igen kreativiteten och motivationen till att komma framåt.

Innan det bär av hemåt väntar dock en långhelg i huvudstaden. Fantomen på Operan, hotellnatt och sedan helg hos goda vänner, kanske en fikapaus med Storebror. Ett sista ryck av jullov helt enkelt och kanske har jag sedan laddat med tillräckligt mycket ledighet för att kunna leva på den under våren sen. Gå tillbaka och hämta lite energi när jag som mest behöver det bland C-uppsats anteckningar och vetenskapliga artiklar. För då har jag nog inte samma möjlighet att unna mig ledighetslunk på samma vis.

När lugnet lägger sig

Lyckoslumpen_MG_8483

Dagarna börjar sakta men säkert komma in i jullunken. Går runt i tjocksockar och dagdrömmer. Om böcker jag en dag ska skriva, om fudgen som kanske ska göras och om det inte är dags att läsa ett kapitel till av Harry Potter.

Ja jag har tillslut fått tillbaka viljan att läsa Harry Potter och den här gången håller det förhoppningsvis i sig tillräckligt länge för att jag ska läsa klart alla böckerna – och inte sluta vid bok 5 som sist. Har plöjt första boken senaste veckan, och det har varit så mysigt att få försvinna in i en helt annan värld fylld av magiska ting och vackra trollformler!

Ska hämta andra boken ikväll och så snart skoluppgiften är inlämnad imorgon så är det den och soffan jag tänkte umgås med. Dricka te från min julkalender och kanske smyga åt mig en bit lakritsfudge eller två – det finns ju som tur är mer i Lugnvik.

Tillbakablick

Lyckoslumpen_MG_8487

Tillbakablick till förra söndagen då vi firade Fars dag med korvgrillning och varma mackor uppe vid Fältjägarstugan. Promenad i kylig vinterluft, pudelfnatt i snön och utsikt över lilla Lugnvik med omnejd.

Sedan dess hann jag fira min födelsedag ytterligare litegrann, åka till huvudstaden och irra omkring, krama storebror och ha det trevligt – men jäklar vad skönt att få sätta sig på tåget och fara norrut igen! – och haft en shoppingdag med kusinen och mamma hemma i Östersund. Och vips så var det visst måndag igen.

På söndag drar världscupen i skidskytte igång, sen blir det en vecka av snabbmat och dubbeljobb innan saker och ting lugnar ner sig igen. När man kan fokusera på att koka fudge, knäck och kanske försöka sig på glutenfria lussekatter? Plöja de fyra nya avsnitten av Gilmore Girls med mamma och bara ha det allmänt mysigt och skönt.

Hörs det möjligtvis att jag längtar..?

Välkommen snö

lyckoslumpen_mg_5316

Sparkat av skorna, tagit fram chokladen och sjunkit ner i soffan. Det är fredag. Och jag har smygstartat min födelsedag. Blev lite uppvaktad av pojken idag med två fina presenter som kommer komma väl till pass i morgon, då det blir kalas och tårta. På söndag får nog världens bästa Pappa ha sin dag, men sen på måndag är det min egentliga födelsedag så då firar vi lite till – bara jag och pojken!

Den bästa presenten har jag dock redan fått, i form av snön som fortsatt falla de senaste dagarna och gjort att Östersund börjar likna det vackra vinterland det kan vara. Log helt ärligt hela vägen till praktiken igår då det snöade på ganska bra och man fick pulsa fram i oskottad lössnö. För få saker gör mig så barnsligt lycklig som snö, så är det bara.

Lite upphåll och kyla på det här så kanske vi får fantastiska skridskoisar också. Ska boka in en dejt med symaskinen först bara, så att jag har ett skridskofodral att bära skridskorna i. Av någon anledning verkar det man ska göra åt sig själv alltid hamna i sista hand…

Storm

Lyckoslumpen_MG_8469-1

Det känns som att det blåser storm i världen idag. Likt skummet som smällde mot stenarna när jag besökte havet i Sundsvall, har dåliga nyheter trillat in med full kraft.

Och storm är nog lite vad senaste tiden har känts som. Parerat den mest intensiva perioden av jobb med praktik, med en ständig närvaro av den påverkan mörkret och hösten får på mig. Minnen som kommer tillbaka och som nog även förstärkts i år på grund av den stora närvaron USA haft i Sverige den senaste tiden.

Tankar som gått till Sarah och Maria, någonstans där uppe. Det har gått nio år i år, sedan branden och jag funderar över var de hade kunnat varit om inte. Och även om det inte gör lika ont längre, så finns saknaden där och ilskan mot det där landet som jag skrev om 2011 har utvecklats till en bekymrad rädsla under den här hösten.

Rädslan har även funnits där för en nära som kom med tråkiga besked. Osäkerheten av vad som komma skall och maktlösheten av att inte själv kunna påverka tog den sista energin. Så jag tog några dagar till att krascha i den mån det fanns utrymme. Idag har en vecka gått och det känns som att det i varje fall finns en plan. En som kommer att göra så att allt blir bra, så småningom, även om vägen dit kommer att vara läskig.

Varit tacksam över att få fylla de två senaste dagarna av intensiva utbildningsdagar inom det jag brinner för. Fått tänka på annat, bygga upp inspiration och få känna energin smyga tillbaka. Viljan att ta tillvara på den tid vi har till fullo och inte fastna i mörkret. Där har jag varit länge nog förut.

Så jag välkomnar snön som lägger sig som ett mjukt skyddande lager och lyser upp. Ser framemot att snart fylla år och bli bortskämd under hel dag och tänker att precis som kalendern utlovar så kommer vi snart att börja gå mot ljusare tider igen.

Miljöbyte

Det blev tyst här. Mest för att livet plötsligt blev så himla högljutt.

Men alldeles strax tar jag tåget ut till den här fina vännen och tar en paus. God mat, relaxen på Himlabadet, utflykt till havet och lite handarbete står på schemat. En helg som enbart går ut på att umgås och ta det lugnt, precis vad jag längtat efter.