Och vinnaren är…

1. Tänk er en smockfull arena.
2. Tänk er att den är fylld med fans som är djupt engagerade och intresserad av spelet som pågår nedanför dem.
3. Tänk er sedan att en 180 cm lång person ska försöka smyga sig in till mitten av denna åskådarskara
(detta ska göras utan att vara ivägen och helst ska kameran man har med sig inte slå till någon på vägen)
4. Jag lyckades med detta.
5. Jag stod där mitt i smeten, kramad från alla håll med en perfekt vinkel mot den livligaste delen av klacken.
6. Jag höjer kameran, fokuserar och knäpper av.
Eller, jag försöker knäppa av.
Men fast jag har en slutartid på 1/60 tar den över en sekund på sig och det blir ingen bild.
7. Kameran säger error.

8. ERROR!

9. Likt en idiot boxerar jag därför tillbaka migsjälv hela vägen ut till gången.
10. Funderar på att kasta kameran i marken och trampa lite på den.
11. Hindrar migsjälv och stampar istället iväg till vår lärare.
12. Får efter mycket om och men en ny kamera i min hand och nu kan ni gå tillbaka och läsa steg 1-8.

Därefter kan ni väl ge mig en eloge för att jag faktiskt inte hade sönder något utan istället satte mig och kastade grus på en stor blå container (och nej, det funkar inte riktigt för att bli av med aggressioner, men man tager vad man haver). Med tre minuter kvar av matchen lämnade jag min fina container (blev kallt om rumpan av att sitta på marken) för att konstatera att om inte ett mirakel snart skulle ske så skulle Giffarnas förlust vara ett faktum.

Det skedde inget mirakel.
Och jag kände mig verkligen så som spelarna såg ut när jag förstod
att mitt lördagsnöje denna vecka blir en fotbollsresa till Jönköping.

(men jag är inte bitter. INTE ALLS!)

hej 18 timmars dag


Snabbmiddag i journalistsalen innan avfärd mot (med lite tur) den sista GIF matchen som vi behöver bevaka.
Med lite tur så går de nämligen upp i Allsvenskan ikväll.
Det skulle innebära att jag slipper åka tur och retur till Jönköping på lördag och istället får hänga på festligheter i Sundsvall fram mot småtimmarna (fest för andra, jobb för oss på redaktionen).

Just saying


Tänkte bara visa upp en del av svarta tavlan i vårat klassrum. Den finaste delen av tavlan.
Bygger på att jag förra veckan lyckades få den hittills högsta poängen på nutidskrysset! Nämligen 9/10!! Den här veckan dalade jag något men till nästa gång har jag nog arbetat mig upp igen. Man har ju en förstaplats att ta över liksom.

And the wind in the trees are all ”sch-uuung, sch-uuung”

Snörar på skorna och tar mig uppför backen, över vägen och in i skogen.
Till tysta höstfina skogen där det enda som hörs är ens egna andetag och ljudet av skorna mot den mjuka stigen.
Finns inte mycket bättre sätt att rensa huvudet och få ny energi på!

Arjeplog – Hello Saferide