Igår var dagen då jag klarade av andra träningsmålet för i år, nämligen att genomföra Andersön runt! Halvdålig inför träning med en veckas förkylning och sen endast två träningspass innan loppet, varav ett var årets första tur på stig. Så jag kan inte säga att jag kände mig jättepepp på utmaningen som låg framför mig. Men starten gick och det kändes ändå helt okej. Jag tog rygg på Sandra, löpte på bland stigar och grusvägar och i takt med att vi kom längre och längre från start blev det mer och mer rötter. Så småningom blev det även en del brant uppför så tillslut var jag tvungen att släppa iväg Sandra och lunka på lite lugnare för att ta mig framåt. Sprang på för mig själv, svalkade med lite vatten på vätskekontrollen efter ungefär 8 km och började sakta men säkert känna igen mig i terrängen. Kom tillbaka på sträckan vi hade börjat på och visste att det bara var ungefär 2 km kvar – men sablar vad långa de plötsligt blivit! Tänkte att snart borde jag höra och se målet men det hände liksom inte utan stigen bara fortsatte slingra sig utan synbart slut… Efter att ha kämpat med hjärnmonster ett tag kunde jag tillslut höra mamma och pappa ropa, fick lite extra krafter och tog mig i mål! Så galet skönt – och nästan ännu skönare att få slita av skor och strumpor för att ge fötterna lite svalkande luft!
Lite osäker på exakt tid då jag glömde stänga av klockan men det tog ungefär 1h 15 min (11,4 km) och med tanke på träningen inför så är jag mest nöjd att jag kom i mål alls. Skönt också att ha gjort det en gång, så har jag en tid att träna emot till nästa år. Ja det kan nog bli nästa år igen, för även om löpningen var sjukt jobbig så var det ändå lite kul. Det fina vädret och trevliga sällskapet gjorde säkert sitt men främst den sköna känslan av att ha betat av ett mål!