Nog för att jag älskar det hemma i Östersund, men det är något visst med kusten som jag inte riktigt får nog av. Känner mig alltid så lugn när jag får vara där ute och att åka dit har helt klart blivit en sista april tradition väl värd att fortsätta med – inte minst för att få spendera helgen smällfritt.
Förutom lite födelsedagsfirande för mamman som fyllde år så hann vi med att gå vilse i snårskogen på ett berg för att nästa dag ta oss upp på ett annat – dit det faktiskt gick en stig om än en snöig en. Blev i år bestigning av grannberget till Holsklippen som vi besteg ifjol, Folkjaberget, och även om jag var lite nöjd på att trampa på i uppförsbacke utan att se mer än skog så var det värt det när vi väl kom upp. Fantastisk utsikt över det kulliga landskapet i alla riktningar och så havet som snirklar sig in här och där. Där får det helt klart bli en eller två utomhusmiddagar framöver!
