Välkommen snö

lyckoslumpen_mg_5316

Sparkat av skorna, tagit fram chokladen och sjunkit ner i soffan. Det är fredag. Och jag har smygstartat min födelsedag. Blev lite uppvaktad av pojken idag med två fina presenter som kommer komma väl till pass i morgon, då det blir kalas och tårta. På söndag får nog världens bästa Pappa ha sin dag, men sen på måndag är det min egentliga födelsedag så då firar vi lite till – bara jag och pojken!

Den bästa presenten har jag dock redan fått, i form av snön som fortsatt falla de senaste dagarna och gjort att Östersund börjar likna det vackra vinterland det kan vara. Log helt ärligt hela vägen till praktiken igår då det snöade på ganska bra och man fick pulsa fram i oskottad lössnö. För få saker gör mig så barnsligt lycklig som snö, så är det bara.

Lite upphåll och kyla på det här så kanske vi får fantastiska skridskoisar också. Ska boka in en dejt med symaskinen först bara, så att jag har ett skridskofodral att bära skridskorna i. Av någon anledning verkar det man ska göra åt sig själv alltid hamna i sista hand…

Äventyrstur

Vi hade inte tur med vädret men begav oss ut ändå på lördag förmiddag med ryggsäckarna fulla med mat och skidorna vallade. Med utgångspunkt i Ullådalen började vi sedan knata iväg, jag lika vinglig som vanlig när jag hamnar på längdskidor.

Med snön vinande omkring oss var vi ganska ensamma ute på fjället där vi masade oss fram ett ledkryss i taget. Vek av mot Bjelkes gruva och helt plötsligt fick vi lä. Det blev alldeles tyst och helt plötsligt kunde man höra vad man tänkte. Tänkte visserligen inte så mycket intressant men ändå, det var en skön känsla.

Klockan började närma sig lunch så vi åkte in en bit från leden. Sandra och Robin grävde oss en fin liten grop att sitta i medan jag och Leif mest tramsade runt med våra kameror. Fortsatte snöa men av och till under lunchpausen vågade sig ändå solen fram lite lite grann, tillräckligt för att man skulle hinna känna hur den värmde innan den försvann bakom ett moln igen. Så även om det inte ser så varmt och mysigt ut på bilderna så var det faktiskt det. Extra bra blev det med varm nyponsoppa och macka i magen.

Vi fortsatte sedan på måfå (i mitt huvud. Kartläsarna hade full koll på vart vi var någonstans, för det mesta i varje fall) och med hjälp av lånade stighudar lyckades även jag ta mig upp för de brantare partierna. Vädret fortsatte växla men bitvis blev det soligt och riktigt fint. Kameran förblev dock nerpackad, då den råkade hamna längst ner i ryggsäcken efter fikat…

Bästa delen av turen kom på slutet när det bara var nerför kvar. Fin fin lätt utförsåkning i pudersnö bland tunna träd. Härligt trötta kom vi sedan tillbaka till stugan där kaffe, kakor och en varm bastu väntade.

Att inte riktigt kunna slappna av

Lyckoslumpen_MG_5377

Dagarna blir ljusare och ljusare, vädret är varmare igen och frosten är tråkigt nog borta från träden. Solen värmer nästan när den visar sig och överallt syns ett svagt löfte om att vi är på väg mot våren och sommaren. Själv blir jag stressad och vill ha mörkt och kallt lite till. Jag har inte hunnit vandra runt i mörkret under stjärnorna tillräckligt och jag har inte njutit klart av den bitande kylan och det landskap den skapar.

Har inte hunnit lägga upp en plan för sommaren än.

Vänder och vrider på saker, funderar lite för mycket i vanlig ordning. Försöker stanna kvar i det långsamma, mörka, vinterlunket ett litet tag till och hoppas otåligt på att den vackraste versionen av vintern ska komma tillbaka en gång till.

Längtan

Tar en paus från plugget, scrollar igenom Till Salu listan på Hemnet och drömmer om ett hus. Eller rättare sagt en gård. Med möjlighet att bara kliva utanför dörren och ta på sig skidorna för en tur i skogen, eller ta fram skridskorna och åka en sväng på isen – utan att behöva ta bilen. Ett hus avsides från vägar, tillrättalagda parkområden och grannar vägg i vägg. Med en bred härlig trapp som man kan sitta och dricka en kopp kaffe på medan Zorro kan springa runt lös på gården. Ja, det är vad som står högst upp på min önskelista för tillfället.

För att det ska kunna bli verklighet kanske det dock är bäst att jag återgår till mina vetenskapliga artiklar och försöker lära mig någonting. Med lite tur kan det ju leda till ett roligt jobb så småningom.

En Rebecka i Badhusparken

Lyckoslumpen_MG_5311Lyckoslumpen_MG_5314Lyckoslumpen_MG_5316Lyckoslumpen_MG_5320Lyckoslumpen_MG_5321Lyckoslumpen_MG_5326

Östersund fortsätter vara magiskt vacker i sin nyfunna vinterskrud så var tvungen att ta med mig kameran ut en sväng idag också. Rebecka hakade på och tillsammans traskade vi iväg en sväng. Snackade ikapp oss, skrev om KUK, som någon mogen bokstaverat i snön på isen, till BOK och njöt av det vackra landskapet.

Morgon i Bynäset

Snön kom tillslut och med – 28° på det så blev det fantastiskt vackert ute. Igår tog vi därför med bilen på utflykt till Bynäset så fort L slutat jobba för att rasta kamerorna lite. Hann precis med morgonljuset innan solen sakta försvann bakom ett stort moln och det varma skenet försvann. Det gjorde dock inte så mycket, fingrarna började ändå bli lite stela i kylan och ögonfransarna envisades med att frysa ihop. Det blev alldeles lagom att åka hem och äta frukost i värmen istället.

Idag försöker jag mest få tiden att gå och det är nu bara 2,5 timme kvar till tenta. Jag har lagt undan böckerna och hoppas att allt jag behöver finns någonstans i huvudet. Längtar efter att det ska vara över. Efter att få komma hem, landa i soffan och ha en hel ”mellan kurser”-helg att se framemot!

Is, is och mera is

blog_MG_4841

För drygt två veckor sen var världen vit och isen hade lagt sig på Mosjön utanför Lit. Vi rastade långfärdsskridskorna och jag hoppades att jag snart skulle få åka igen – men då med nya fina pjäxor och skridskor som jag fått presentkort på när jag fyllde år.

Sen kom tövädret… Och visst finns det is, men en helt annan typ av is. Den buckliga fantastiska is som gör varje trottoar, gångbana och i vanliga fall gångbar yta till ett äventyr på liv och död.

Uppdaterar tappert väderappen i hopp om att snön ska komma tillbaka snart igen. Dumpa i tre fyra dagar så att världen blir vit igen för att sedan bli kallt kallt men uppehåll så att isarna lägger sig på nytt.

Hör du det Tomten? Jag önskar mig massor med snö och spegelblanka skridskoisar!