Jag äter inte tomater.
Jag äter i regel inte rått kött.
Jag äter ingenting som kommer från vattnet.
Den där andra(?) kvällen i Annecy, när jag såg framför mig att en stor fin, stekt, köttbit skulle serveras åt jag alla ovanstående. Jag fick nämligen in en råbiff. En geggig, slemmig, råbiff för lite för mycket pengar. Förutom mamma (som beställt samma som mig och blev om möjligt ännu mer förskräckt vid synen av maten) hade resterande beställt vattenmat i olika former så att byta fanns inte riktigt på tapeten. Det var bara att le, se glad ut och börja äta.
Nej, det var ingen hit hos mig. Jag lärde mig min läxa och kommer inte beställa något med Tartare efter i framtiden. När jag ändå hade förbryllat hela familjen (de tittade på mig med en blick av förundran – mest troligt trodde de nog att de hade lyckats byta bort den riktiga jag på flygplatsen eller nått) så kände jag att jag lika gärna kunde fortsätta. Så snodde över nån mussla från Robin & lite tomater från Rickard och smaskade på. Kan ju säga att musslan var nog det godaste jag åt den dagen, trots att den inte heller var superduper.
Kvällens avslutande rätt (som ingen åt av konstigt nog) var vår egen Mussla á la biff tartare – ser gott ut inte sant?
Råbiff i musselskal någon?